Miss ღ Bartender

Kanske sitter jag här nu och ler för mej själv pga att some1* special överraskade mej idag :) Någon some1* som jag kastat ganska mycket skit på i dagarna. Some1* som def är back home och som kanske tänker lite på mej ändå ;) 

HALT!

Sakta i backarna, än är inte lyckan gjord.

Att skriva eller att inte skriva? Det är frågan. Jag har gjort det förut. Det har jag! Det ska gudarna veta. Jag har kastat mej utför klippan, simmat i en bassäng med vithajar, sprungit rakt in i elden, cyklat på en cykel utan hjul. Ja ni hajjar? Självtortyr. Men att vara Little Miss Stubborn all the time kanske inte heller är lösningen. Kanske måste jag, the biggest Fuck Up of us all,  inse någon gång vem som faktiskt messat up mest och vem som betett sig konstig egentligen. Men å andra sidan, inte vet jag.

Är de konstigt att man:

1. säger "Go for it! Skitsamma att vi jobbar ihop. Det bliiiir inte weird!"
2. ändå efter ett tag säger "Du, tycker inte du att det är lite weird mellan oss nu?"
3. 2 dar senare have been thinking, "Just kidding! Don't worry ,it's not weird."
4. förklarar på fyllan att x inte "should bother, jag är bara trouble anyways"
5. åker hem o lämnar allt man älskar (cause u need 2)...? (twice!)
6. kommer tillbaka
7. ännu mer på fyllan säger nåt i stil med: "U'r the only reason"
8. och finally, sen åker hem... igen!

Ja, då är jag väl konstig då.

Fuck U, Puss å Kram!
Och God Natt!




... and that some1* is you, snuff!