Hemma i Lidköping!




Lykke's hemkomst, del 2:

Hemresan gick som sagt väldigt bra trots allt. Lite ylande efter varje stopp vi gjorde men sen somande han igen. Skönt. Väl hemma fick han lukta av sig i nya hemmet medans missarna var i stora rummet. Kan lova att vi båda var lite spända över hur det skulle gå med mötet... När vi öppnade dörren smög dom försiktigt ut, men lite konstig och lite läskig var ju Lykke ändå så under sängen kändes som en säker plats, tyckte Chino och Soul.

Lykke var jätte duktig, höll sig lugn (hela han är iofs lugnet själv) och nosade på allt nytt. Moschino var rätt grinig, vilket vi förväntat oss. Fräste och morra. Soul höll sig borta... men sen skedde ett mirakel. När Lykke somnat kom båda katterna faktiskt fram och nosade på honom! Vi höll på att sätta luften vi andades i halsen! Moschino liksom, det var verkligen ett mirakel! Hihi!

Soul är fortfarande lite ängslig, men det har ju inte gått många dagar. Dom kan dock vara tillsammans utan några probelm och det känns SÅ OTROLIGT BRA!!! Moschino är mer morsk och håller Lykke på avstånd. Han har kommit på att han är den som bestämmer ;)

Fortsättning följer...

















Hos vargflocken i Årjäng!



Lykke's hemkomst, del 1:

Vi lämnade boet tidigt i fredags och åkte mot de värmländska skogarna vid halv åtta, åtta på morgonen. När vi nådde ett varmt Årjäng vid elva-tiden låg det en hel drös med små vargungar i skuggan och vilade. Nästan alla orkade dock komma och hälsa... utom Lykke såklart ;) Latmasken. Men sen blev det lite mer fart i han.

Brorsan Zeke's (som vi hade så svårt att välja mellan först ni vet) matte och husse kom ungefär samma tid som oss. De är från våra trakter nämligen och det var kul att ses så vi kan hålla kontakten nu och låta brorsorna träffas!

Låter dessa bilder tala för sig själva. Kommer mera pics från Lykkes första timmar i sitt nya hem of course :) Han tog hemresan ganska bra får jag säga. Naturligtvis var det ylande när vi åkte med sedan la han sig ner och stensov! Det bådar gott för framtiden. Titta så söt han är♥






















Lyckorus!


Vi är hemma.
Vi har fullt upp.
Vi hörs imorn...

Ps. Han är världens gulligaste!


On the road, once again...


God morgon!
Sitter i bilen på väg mot Årjäng :) Kan vara så att det pirrar lite i magen denna dag... Vi är alltså on our way för att hämta hem Lykke! Hemma väntar två ovetandes katter ;) Haha, kommer bli en spännande helg!

För en gång skull har vi tur med vädret denna resväg!


Vargungen♥



Varje gång det plingar till i inkorgen och avsändaren är "American Wolfdog" så hoppar mitt hjärta ut och gör en volt innan det börjar slå igen. Alltid samma visa, från dag ett. Det är så spännande att se hur Lykke♥ växer från dag till dag. Han kommer till att bli en maffig herre, det må jag säga ;)

På första bilden ser man hur kraftig han redan nu är! Helt sjukt, kolla benen! På andra bilden visar han verkligen vilken gosse-gris han är. Hihi! Sötnosen! Nu har den blåa färgen på ögonen börjat ändra sig och gå mot det slutgiltiga gula (gulbruna). Hahaha, han är i den där roliga åldern nu när allt ser väldigt kul ut ;) Öronen är som paraboler till exempel. Men han kommer växa till sig och bli en stilig herre! Snart är han hääääär!!♥


Jorå, här han. Våran lilla rö'tott  Hahaha!












Ps. I love you!



Om exakt 2 veckor är Lykke hemma hos oss och jag glädjer mej så otroligt mycket över detta! Vilket säkert inte är så svårt att förstå. Titta bara på sötnosen. Han har REDAN tagit oss med storm♥ Hur ska det gå när han väl kommer hem liksom? ;) Hahah. Djur berikar verkligen ens liv helt otroligt! Jag kan knappt bärga mej till att låta Lykke bli en del av våran lilla söta familj. Jag och alla mina 4 pojkar♥ Hihi! (Måtte vi få töser när det väl är dags...)










Åka bil med kullsyskonen!



Fick nya bilder igår igen utav uppfödaren.
Här är en utav dom: (Lykke♥ är nr 2 från höger)





Nu har valparna fått åka-bil-träna och även ha på sig halsband för första gången. Lykke skötte sig fint på båda punkter och det är vi tacksamma för :) Dessutom är han väldigt lyhörd på sitt namn och kommer direkt när dom ropar. Bådar gott för vår framtid ihop♥ Kan knappt fatta att denna söta underbaring kommer hem till oss om mindre än 3 veckor!! Längtar ihjäl mej! Men samtidigt känns det väldigt overkligt... ;) Fast otroligt BRA såklart!








Kopplad!



Igår på hundutställningen var vi mest intresserade av att kika saker till Lykke♥ Vi har lånat ett par halsband av mina päron tills vidare. Våran lilla sparv kommer ju växa och växa och växa... Tills han är något utav en bjässe I guess ;) Därför känns det onödigt att lägga pengar på ett nytt halsband nu som han ändå kommer växa ur med en gång.

Däremot hittade vi ett underbart koppel igår! Precis ett sådant som vi letat efter. Fast till ett mycket förmånligare pris :) Svart läder (of course) och super mjukt & skönt! Läderkoppel brukar ju gärna vara ganska stela och hårda i början annars och mjukna upp efter hand. Men detta är alltså redan hur fint som helst. Längtar tills det ska invigas på Lykke♥









Lykke ute för första gången!



För några dagar sen fick vi nya bilder från uppfödaren. Nu har valpisarna fått komma ut för första gången och njutit utav solen. Ser ut som att Lykke tycker det var riktigt skönt :) Han växer så det knakar, våran "lilla" pojk♥ Se bara på första bilden här vilken skillnad det är på honom och hans syster, storleksmässigt.

Han ändrar sig utséendemässigt för var dag som går. Ska bli spännande att se vart allt tar vägen i färger osv. Hihi. Den vita masken i ansiktet verkar breda ut sig iaf, nu har punkterna över ögonen flytit ihop med det övriga vita ser det ut som. En wolfdog utvecklas ända tills 1,5 års ålder. Men växer till sig betydligt längre än så... ;)















Årjäng och lilla Lykke!



Hej fina ni♥

Den här helgen är stört fullbokad. Igår var vi först framme på stan och fikade med vännerna T&J. Sedan kom R's stora syster på besök (mera fika). Och efter detta kom mina päron över på en kopp kaffe... Vid 18 tiden promenerade vi hem till svärisarna och blev bjudna på jätte god middag! Man kan säga att vi stupade i säng när vi väl kom hem igen. Och idag ska vi hem till min morbror på fika! Hahah ;)

Men det har sannerligen varit en fin helg iaf. Dock känns det i kroppen att man sovit lite och varit ute på mycket resande fot. Först Stena Danica i torsdags och sedan Årjäng i fredags. Och imorgon är det dags för mejat sätta tänderna i nya projekt på jobbet... puh ;)

LYKKE:

I fredags var vi alltså i Årjäng och bestämde oss för att den där "lilla" hanen som utmärkte sig från första stund, ska bli våran nya familjemedlem! Det föddes 9 friska valpar, varav 3 hanar och dessa 3 var aktuella för oss. Vi har fått bilder varje vecka på hur dom växer och utvecklas och pga att vi inte vetat hur dom just blir till färger osv har det tagit lång tid att bestämma sig för en utav dom. Men vi har båda i smyg haft ett gott öga till "han med mask" (alltså vitt i ansiktet). Alla valpar bär på någotvis färgen röd. Detta är en vääääldigt ovanlig färg på vargar och att alla ik ullen skulle bli röda var egentligen helt osannolikt! Därför är vår uppfödare extremt stolt över just denna kullen. Vilket såklart känns extra kul :) Ju mer vi kikat på denna ovanliga färg, desto mer har vi förälskat oss i den. Och nu är vi fast! Det är dock vädligt tidigt att säga hur just Lykke kommer att utvecklas. Dom ändrar sig ända till 1,5 års ålder! Men just nu tycker jag själv han drar åt både rött och grått. Det vackraste är naturligvtis hans vita punkter över ögonen och det övriga vita i ansiktet! Vi är väldigt stolta över våran guldklimp!





















Säg hej till Lykke!




Våran nya familjemedlem!!♥♥




Förlåt förlåt förlåt för mitt usla bloggande men det har gått i ett dom senaste dagarna. Var meningen att jag skulle gett er en ordemtligt update om gårdagen men vi har haft fullt upp heeeela dagen!! Nu ska vi iväg till svärisarna på middag! Vill inte stressa igenom allting utan nu bestämmer vi att jag återkomme rimorgon med ALL INFO! Okej?! Bra :)

Detta är iaf Lykke! Vi längtar väldigt mycket tills han får komma hem naturligtvis! American Wolfdog är en mycket speciell hundras som kräver en speciell omvårdnad, och det känns såååå bra i hjärtat! Detta är helt rätt för oss! Men ha nu en underbar lördag så hörs vi imorn! Puss och Kram!







Almost there...



Kommer ni ihåg den --> 
här <-- dagen i novemeber förra året? Inte trodde jag att vi 5 månader senare skulle sitta i bilen påväg tillbaka för att hälsa på våran alldeles egna Wolfdog-valp!! :)

För ca 5 veckor sedan föddes 9 st små liv i dom värmländska skogarna och det har varit en otroligt rolig resa att få följa deras utveckling från dag 1! Jag har dock delat sparsamt med information om detta, främst pga att vi inte vetat om våran framtida bebis fanns bland dessa gullungar. Det ska stämma med färger osv. Men den historien kan vi ta senare...

Hur som helst, idag ska vi gossa med massa valpar och jag kan garantera att det kommer upp bilder när vi är hemma igen! Trevlig fredag på er!





Där är jag!


(tidsinställt)


Hahaha! Som ni vet så var det sista gången i onsdags på hundkursen. Tråkigt tycker jag! Den lokala tidningen NLT passade på att ta lite kort och skriva ihop ett repotage. På bilden ser ni hur kursdeltagarens Rhodesian, vid namn Arthur leker hej vilt med en utav deltagarnas Golden, Alice.

Förhoppningsvis får vi ihop en form utav fortsättning på denna kursen. I vilket fall som helst lutar det åt valpkurs för våran del i höst..!! (Kommer mer info om detta längre fram.)








Pyreneer i fokus



BAKGRUND/ÄNDAMÅL

Rasen har funnits i Pyrenéerna sedan urminnes tider. Den var känd under medeltiden och användes som vakthund på slotten. Rasen omnämns av Gaston Phoebus på 1300-talet. Den var en uppskattad sällskapshund redan på 1600-talet och förekom vid hovet hos Ludvig XIV. Den första detaljerade beskrivningen av rasen finns i en bok från 1897 av greve de Bylandt. Tio år senare startade de första rasklubbarna. På initiativ av Bernard Sénac-Lagrange registrerade klubben Réunion des Amateurs de Chiens Pyrénées den officiella standarden hos franska kennelklubben 1923. Den nuvarande standarden är fortfarande mycket lik den som utarbetades 1923, det är mest förtydliganden som man har tillfört.



HELHETSINTRYCK

"Pyrren" skall vara stor, imponerande och kraftigt byggd, men inte utan en viss elegans. Rasen har använts till att självständigt skydda hjordar mot rovdjur och urvalet har grundat sig på egenskaper för vakt och försvar liksom på hur bunden hunden är vid sin hjord. Detta har främst resulterat i en kraftig och vig hund som också är godmodig och tillgiven dem den vaktar. Denna vakthund tenderar att uppträda självständigt och initiativrikt vilket kräver en viss fasthet från ägarens sida.


För att vara en storvuxen ras förekommer höftledsfel och andra ärftliga defekter förhållandevis lite, men som valpköpare bör man alltid förvissa sig om att det är sunda och friska hundar som använts i avel.


information hämtad från:
http://www.pyreneer.se/



Om vi inte redan träffat en ras som nålat sig fast i våra hjärtan, hade definitivt Pyrren legat i topp och kanske till och med vunnit. Det är en underbart godmodig ras med fina egenskaper. Som en stor vit nalle! Alla barn, inte minst jag, som kollade på tecknade serien "Belle" har nog förälskat sig i denna mysiga vovve :)


 




Malamute i fokus






BAKGRUND/ÄNDAMÅL

Redan vid upptäckten av Alaska i mitten av 1700-talet berättade ryska valfångare och pälsjägare om det högtstående inuitfolkets (även kallade malamuter) starka draghundar. Alaska annekterades av Ryssland som sålde det till USA år 1876. Upptäckten av guldfyndigheter i slutet på 1800-talet medförde en betydande invandring. Man upptäckte inuiternas effektiva draghundar men det nydanade kapplöpningsintresset medförde att draghundsförare köpte upp alla hundar de kom över och korsade dem med ”allt” för att få fram snabba draghundar. De ”äkta” kraftiga malamutehundarna blev allt färre. I USA startade en aktion för att finna den gamla hundstammen och man fann tillräckligt många hundar för att bevara rasen. År 1935 erkände Amerikanska Kennelklubben rasen under namnet alaskan malamute.


HELHETSINTRYCK

Alaskan malamute skall vara en kraftfull och stabilt byggd hund med djup bröstkorg och kraftig, välmusklad kropp. Rasen skall ”stå högt” på sina tassar vilket bidrar till intrycket av en mycket aktiv hund. Hållning skall vara stolt med högt buret huvud och vaken, intresserad blick. Karaktäristiskt för rasen är teckningarna på huvudet som har formen av en hätta medan ansiktet antingen är helt vitt eller markerat med en strimma och/eller mask Alaskan malamute har framavlats för att arbeta som slädhund i polartrakter och då inte för snabba löp utan för att dra tung last. Eftersom denna funktion är av största betydelse måste rasen bl.a ha kraftig benstomme, starka tassar, djup bröstkorg och kraftfulla skuldror. Rörelserna skall vara stabila, balanserade och oförtröttliga. Rasen skall vara byggd för styrka och uthållighet.

Alaskan malamute skall vara tillgiven och vänlig och är ingen enmanshund. Den skall vara trogen, kamratlig och lekfull när det passar. Som vuxen imponerar den med sin värdighet.


+  Arbetsvillig, kärvänlig och trofast kompis
-  Höfter, armbågar och ögon



ATT LEVA MED MALAMUTE

Det är svårt att säga exakt hur mycket motion en malamute kräver eftersom alla hundar är individer, men 1-2 timmars daglig promenad plus fysisk träning minst tre gånger i veckan får du nog räkna med när hunden är vuxen. Valpen och unghunden behöver mer socialiseringsträning i första hand och sedan sakta bygga upp sin muskulatur. Vuxen är malamuten vid cirka tre års ålder.

Malamuter är envisa och vet vad de vill. De kräver att få tjäna på att samarbeta eftersom de är självständiga. Ofta har de ett stort viltintresse och dessa faktorer i kombination innebär att inte alla malamuter går att ha lösa. Med mycket jobb kan man lyckas med rätt individ, men det finns inga garantier. En del använder sin malamute i jakt på älg och man kan med fördel använda den för viltspårning. Andra använder sin malamute till agility och även några i tävlingslydnad. Så visst är det en hund som man kan använda till många olika saker, men man får inte glömma ursprunget. Malamuten är en stark, seg, uthållig och envis draghund, gjord för långa distanser och tunga slädar.


information hämtad från
http://www.malamuteklubben.dinstudio.se




Alaskan Malamute har legat mej varmt om hjärtat i många år. Extremt vacker hund med en väldig arbetsvillig själ. Energisk och kraftfull. Har funderat många gånger på om detta är rätt ras för oss. Det tror jag säkert den kunde blivit, men en Malamute kräver otroligt mycket av sin ägare. Vi valde en mer lätthanterlig vovve. Om man ser till sinnet och envisheten. Dessutom är våra raser inte helt olika varandra...





Newfoundland i fokus



Stor, tung och sund
– Newfoundlandshund




BAKGRUND/ÄNDAMÅL

Newfoundlandshunden sägs härstamma från infödda hundar och en stor svart björnhund som kom med vikingarna till ön Newfoundland någon gång efter 1100-talet. Sedermera kom europeiska fiskare till ön och med en mängd olika hundraser. Dessa hundar blev en del i skapandet av newfoundlandshunden där dock de ursprungliga karaktärsdragen bibehölls. När kolonisationen av öarna började år 1610 var newfoundlandshundens utseende redan etablerat liksom dess karakteristiska arbetssätt.

Det var dess egenskaper som gjorde att rasen kunde motstå det extremt stränga klimatet, där hundarna arbetade ömsom som draghundar för tunga laster och ömsom som livräddare i det hårda vattnet runt ön.


HELHETSINTRYCK

Newfoundlandshunden skall vara massiv med kraftfull kropp, väl musklad med väl koordinerade rörelser. Kroppen skall vara kompakt. Uttrycket förmedlar mildhet och godmodighet.. Rasen skall visa värdighet, glädje och kreativitet och är känd för sin gedigna vänlighet och fridsamhet.



+ Stor, snäll nallebjörn!
-  Höftledsdysplasi (HD), Armbågsledsartros AD, Hudproblem





information hämtad från:
http://snk.info


Finns många hundraser som ligger mej varmt om hjärtat.
Vi har redan bestämt oss, men man kan ju ändå drömma lite om alla andra godingar som finns där ute♥ Både jag och R vill ha en stor hund och Newfoundland verkar vara en riktigt go nallebjörn som alltid finns där i vått och torrt. En vän för livet. Dessutom är dom ju så otroligt fina!!








Tidigare idag♥









Älskar att ta mysiga skogspromenader med Gosan♥ Saknar att ha henne runt mej 24/7. När jag bodde "hemma" hade vi ett speciellt band till varann. Hon var som min söta lillasyster :) Hihi. Älskar henne precis lika mycket nu men det blir ju annorlunda när vi inte delar hem längre. *Behöver jag påminna er om min längtan efter vargen?*

Pratade med min andra gosing i telefon nyss. Han är äntligen påväg hem nu. Har maten i ugnen och håller på att plocka ner alla stjärnor från fönstren. Nu ska skiten ner i förrådet.



Ps. Vet ni vad?!
Nu är bilen KLAAAAR!! Wihooooohoooo!!






waiting for you






Det här året önskar jag mig något av det finaste som finns i våran värld.
Men först skulle vi behöva flytta till gräsmatta och trädgård tycker jag. Dels för vovvens skull och dels för att det blir enklare för vår egen del. Läge att sätta ut den där annonsen kanske? Jag kommer ihåg den där känslan man hade i kroppen på väg hem från Värmland. Lycka. Och vem vet när just våran lilla sötis föds? Även om vi står i kö så är det mycket som ska på sin plats. Det enda jag vet är att det känns jävligt bra!♥






Hemmakväll





Fullmys ikväll! Ingen hundkurs idag nämligen. Det är istället på lördag, (en utav två ni vet). Så ikväll kör vi hela fadderullan med tv-night! Ganska skönt faktiskt. Även om jag tycker om kursen. På lördag ska vi egentligen ha 2 sammankomster i 1. Därför den dagen är tänkt att bli så lång. DOCK blev jag igår medbjuden på min sambos julbord med jobbet :) Vilket är väldigt snällt och jag fick tydligen inte säga nej ;) Så jag och mamma kommer vara med cirka halva hundkurs-dagen. Sedan sticker vi hem och jag ska försöka julpiffa mej. Jag och R har aldrig ätit julbord ihop förut. Vi har istället alltid arbetat. Så det känns faktiskt kul! Roligt att träffa lite andra människor oxå. Men nää, nu kan vi inte sitta här och snacka både hundar och julbord längre. Dags för Bonde Söker Fru!!


Hittade en gammal bild i datorn på mej och Enza♥
Säkert 4 år sedan tror jag. Men visst är vi gulliga?

 

Afraid of the unknown



Igårkväll när jag kom hem var det kaos. Kaos i min kropp. Kaos i huvudet. Jag har sovit oroligt och det känns fortfarande som att jag verkligen skulle behöva en paus från allt elände. Det är jobbigt när man känner att hela livet är upp och ner. Och det är ännu jobbigare eftersom hela mitt liv egentligen är långt ifrån allt detta. Men en viss bit är och då blossar det oftast upp och tar över allting. Jag är stressad över framtiden, (framtiden tills det att vårt egna kan dras igång förstås) och jag är helt sinnesförvirrad över allt som har med hund att göra, tack vare kursens tarvliga avslut igår. Jag vet att det finns fördomar. Jag är beredd på det. Men jag var inte beredd på att kursens ledare, som verkar väldigt kunnig och som tycker om vargar väldigt mycket, skulle uttrycka sig på det sättet inför hela gruppen och på så vis späda på alla fördomar folk redan har! Usch! Jag var så tankespridd när jag åkte hem, glömde av att jag skulle hämta upp R, fick bryt när jag innanför dörrn hemma insåg det och lät allt detta dela mej på mitten. Jag låg uppe till klockan 02.00 och googlade allt jag kunde hitta. But it has already been done. Jag har redan läst allt som går att läsa. Och framför allt har jag egna erfarenheter. Jag vet vad jag vill. Vad vi båda vill framför allt. Ska en enda åsikt få förstöra allt det?





Tidigare inlägg